Digital kurs: Grunder i musikteori ur en dansares perspektiv (Bugg)

Digital kurs: Grunder i musikteori ur en dansares perspektiv (Bugg)

Introduktion – Välkommen!

Välkommen till en digital kurs för grunder i musikteori sett ur en dansares perspektiv. Kursen går igenom grundläggande teoretisk kunskap och tankar om musiken vi dansar till samt ger tips på några övningar som gör det möjligt att utveckla din dans och skapa en ännu skönare dansupplevelse. Kursen har ett fokus på musik med dansvänlig karaktär som passar den svenska pardansen bugg.

Vi lär oss bland annat förmågan att kunna identifiera pulsen i en låt, hur man räknar åttor, att lära sig läsa av musikens repeterande mönster och förutspå vad som förmodligen kommer att hända i musiken, när stora ettor eller break kommer samt introduktion till musikanpassning. Kursen är i textform blandat med bilder, visuell videoanalys av musik samt några dansklipp som stöd.

Att känna pulsen, hitta ettan, identifiera musikens struktur i form av åttor och fraser är grunderna för att kunna höra vad musiken berättar för oss och musikanpassa vår dans. Det är självklart fullt möjligt att dansa och ha roligt utan att förstå dessa. Denna kurs syftar till att höja nivån på medvetenhet och ge verktyg så att man själv kan välja hur man vill tolka och uttrycka musiken.

Praktisk information om kursen

Kursen är framtagen för att genomföras i ordning men det finns inget som hindrar dig att hoppa över ett kapitel och gå till nästa eller börja bakifrån. Om du väljer en annan ordning kan det vara svårt att hänga med i övningar och viktiga pusselbitar missas. Det är därför rekommenderat att gå igenom kursmaterialet uppifrån och ned i ordning även om du känner att du har hyfsad koll på vissa kapitel. Längst upp på sidan i mobilen och till höger på dator och surfplatta hittar du en kapitel meny som du kan klicka på och gå till specifikt kapitel i kursen. Nu kör vi!

Vi börjar från grunden…

Puls – Musikens röda tråd

Grunden i nästan all musik bygger på en jämnt återkommande puls genom hela låten som alla instrument och sång förhåller sig till. Denna puls kallas också taktslag. Pulsen i musiken är inte ett specifikt instrument även om den i modern musik och dansbandsmusik oftast är tydligt markerad med trummor.

Tempo

Hur nära inpå eller långt ifrån varandra dessa pulser är avgör hur snabbt eller långsamt tempot på en låt är. Detta mäts i BPM – beats per minute (taktslag per minut).

Noter

Noter används av musiker för att skriva ner melodier. Noter markerar vart i tiden mellan pulsslagen ljudet från instrumentet ska spelas, samt hur länge ljudet ska låta. Tiden mellan pulsslagen kan alltså fyllas med flera noter eller dras ut så ett ljud löper över flera pulsslag. En not kan också placeras på pulsslaget, exempelvis trumljudet i det första musikvideo exemplet ovan (Exempel på tydlig puls). Du kan tänka dig att du trycker ner en tangent på ett piano på varje not så att det kommer ett ljud i förhållande till pulsen enligt bilden nedan.

En bra sak att ha i bakhuvudet är alltså att en långsam låt med ett lågt tempo på pulsen kan ha många noter (ljud från instrument) mellan pulsslagen och kännas snabbare än vad den egentligen är. På samma sätt kan en snabb låt med högt tempo upplevas långsam om det är många utdragna noter, till exempel att det kommer ett ljud var fjärde pulsslag. Det är lätt hänt att man hamnar i osynk med både musiken och sin danspartner om man upplever ett annat tempo än musikens faktiska tempo.

Rytm

Rytm är en medfödd förmåga hos människan att uppfatta och känna mönster i bland annat musiken. Om du lyssnar efter det så kan du hitta rytm nästan var som helst: en pingisboll som slås och studsar, händer som klappar eller steg i en dans exempelvis gå gå trip-pel steg trip-pel steg. Rytm är det som får musiken att röra på sig och ger en känsla av flöde. Vissa slag kan vara starkare eller längre eller kortare eller mjukare än andra. Rytmen kan alltså vara hur jämn och hur ojämn som helst till skillnad från pulsen som är ett jämnt flöde av slag. Det är rytmen som får musiken att svänga och gör det svårt att sitta still.

Tillbaka till pulsen…

Pulsen är alltså inte alltid lika tydligt markerad i musiken och ibland kan det vara svårt att identifiera den bland alla ljud. Då kan man försöka hitta pulsen genom att lyssna på rytmen i melodin eller andra händelser i musiken (mer om det längre ner under Betoningar och markeringar) men om man bara lyssnar efter och inte känner pulsen så är det stor risk att man tappar bort sig när dessa specifika ljud försvinner i bruset och blandas med andra ljud eller tystnar helt som i exemplet nedan.

Därför är det fördelaktigt att sträva efter att ”känna pulsen” istället för att bara lyssna efter den. Alltså att försöka hitta pulsen i musiken när den är tydlig för att sedan kalibrera ditt inre mot musiken och själv skapa varje pulsslag i kroppen, med andra ord internalisera pulsen (mer om det längre ner under rubriken Timing). Då gör det inte så mycket om pulsen i musiken helt eller stundtals blir svår att höra eftersom att du då har synkat din interna uppfattning om pulsen med musikens faktiska puls.

Övning: Lyssna och känn pulsen

Många studier pekar på att uppfattningen av musikens puls bland annat sker i hjärnans motoriska centrum. Det betyder att dina fysiska rörelser i kroppen påverkar din uppfattning av pulsen. I denna enkla övning kan du sätta på din favoritmusik via spotify/youtube eller välja någon av låtarna i spotifylistan ”Tydlig puls” nedan. När du lyssnar så fokusera på att försöka hitta det jämnt återkommande ljudet som är pulsen. Kom ihåg att pulsen ofta sammanfaller med ett jämnt återkommande trumljud (”boom / tss”). När du tror dig hittat den så försök att digga/nicka med huvudet, dutta tårna, klappa händerna, knäpp med fingrarna eller ta ett steg på varje pulsslag. Öva så ofta du kan på att försöka identifiera och känna pulsen. Målet med övningen är att lyssna aktivt efter pulsen och fysiskt aktivera kroppen vid varje pulstillfälle för att få en känsla för hur pulsen känns i kroppen och på sikt kunna kalibrera ditt inre i kroppen efter musikens pulsen.

Takt och puls – Grunden för musikens struktur

För att skapa struktur och ge dessa pulser ett sammanhang i förhållande till varandra så grupperas dessa pulser in i något som kallas takt. Där 1 takt (grupp) består av 4 pulser (även kallat taktslag). Detta kallas för 4/4 takt eftersom man delar upp 1 takt i fyra fjärdedelar och är den absolut vanligaste takten i modern musik. Musiker räknar dessa fyra taktslag om och om igen genom hela låten. Detta hjälper till att ge ett musikstycke förutsägbarhet och hjälper musikerna hålla koll på vart dom är i musiken. Det finns också andra mindre vanliga taktarter som 3/4 och 6/8 men i denna kurs fokuserar vi endast på den vanligaste taktarten: 4/4 som också buggen grundar sig på.

Skillnad på taktslag

För att skapa en grund för rytmen i musiken och känslan av ett dynamiskt flöde framåt med energi så har oftast 1:a taktslaget en stark betoning och är det viktigaste taktslaget medan 3:e taktslaget har en medel-stark betoning. Taktslag 2 och 4 är dom svagast betonade men oftast tydligt markerade i baktakt. Det 4 taktslaget används ofta för att skapa en känsla av uppbyggnad inför nästa taktslag som då blir 1 och på så sätt skapar det känslan av driv framåt i musiken. Dessa betoningar inte alltid så tydliga och det kan krävas en del övning för att lära sig att hitta dem.

Baktakt

När dom jämna taktslagen är tydligt markerade så kallas det för att musiken spelas i baktakt. Dom flesta danslåtarna spelas i baktakt, det vill säga tydligt markerade jämna taktslag på trummor men att musikens övriga betoning ligger på udda taktslag i exempelvis melodi/sång. Det är bland annat det som skapar känslan av att det svänger i musiken och gör så att kroppen vill digga med. Det gör också att det upplevs skönare och mer naturligt att klappa på taktslag 2 och 4 även om det inte är direkt fel att klappa på 1 och 3 (men det kan upplevas som stelt och oskönt). Om man i bugg för och följer på jämna taktslag så dansar man alltså i baktakt. I bugg är det därför viktigt att känna igen udda och jämna taktslag dels för att veta när man ska börja med tryck eller drag, samt för att veta vilken fot som ska vara i golvet vid vilket taktslag. Både följare och förare kan då höra i musiken vilken fot som är i golvet och föraren kan föra vid rätt tillfälle.

Notera att taktslag 1 är tydligt betonat i början av exemplet ovan och sedan igen vid ca 0:03 sekunder in. Vid 0:07 sekunder in börjar sångaren sjunga på taktslag 1 (betonar) och sedan fortsätter låten med betonade udda taktslag och markerade jämna taktslag.

Här nedan är ett exempel på skillnad i upplevelsen av känslan i musiken om man markerar på olika taktslag. Första halvan av videon är endast klippet. Hör du någon skillnad? I andra halvan av videon kommer förklaringen.

Källa: https://www.youtube.com/watch?v=yD3iaURppQw

Övning: Skillnad på udda och jämna taktslag

För att få en känsla i kroppen för den grundläggande rytmen i dansbandsmusik så sätt på en dansbandslåt med tydlig puls i lagom snabbt tempo (inte för snabb). Ett tempo runt 120 BPM är naturligt för oss människor. Lyssna på musiken och pröva stampa med foten på udda taktslag och klappa med händerna på jämna. Pröva sedan att göra tvärtom (klappa på udda och stampa på jämna) Hur känns det? Följare i bugg sätter vanligtvis höger fot i golvet på udda taktslag och vänster fot i golvet på jämna taktslag (medveten förskjutning i när man sätter ner foten eller hur ofta man sätter ner foten kan förekomma under kortare stunder). Förare för vanligtvis på udda taktslag (medveten förning på jämna taktslag kan förekomma).

Åtta – en musikalisk mening

1 takt innehållandes 4 taktslag är dock oftast lite för kort för att bygga en slags fullständig musikalisk mening eller tanke, därför brukar musiker ofta strukturera takterna i grupper om minst 2. Det betyder alltså att 1 grupp om 2 takter innehåller 8 taktslag som bildar en fullständig musikalisk mening, och det är dessa 8 taktslag vi dansare räknar. Det underlättar också för oss dansare att räkna åttor (istället för musikernas fyror) eftersom figurer i danser oftast är längre än 4 taktslag.

På samma sätt som en enskild takt har en rytmisk grund (betonade/tunga udda taktslag och tydligt markerade/lätta jämna taktslag) så är även en åtta oftast rytmiskt betonad. Den första takten (taktslag 1, 2, 3, och 4) är lite tyngre betonad och man kan tänka att det är som inledningen på en mening, medan den andra takten (taktslag 5, 6, 7 och 8) är lite lättare betonad och avslutningen på en mening. Om vi bara skulle räkna 1 2 3 4 så skulle det bli som en punkt mitt i meningen. Det första taktslaget blir då som en stor bokstav i meningen (viktig) och det åttonde taktslaget som en slags punkt för meningen så att man förväntar sig att nästa sak som kommer är en stor bokstav.

Betoningar och markeringar

Ibland kan det vara svårt att höra betoningarna då är det bra att veta att nya händelser oftast sker på taktslag 1 (och ibland 5 eftersom det är musikernas ”andra etta”) och att taktslag 8 (och ibland 4 eftersom det är musikernas ”första fyra”) ofta används som en markering och förväntning att snart kommer det viktigaste taktslaget med tyngst betoning alltså 1:an. Det är också vanligt att musikerna byter ackord (toner som klingar tillsammans) eller introducerar ett nytt instrument på det viktiga taktslaget 1 som i exemplet nedan.

Fras – ett musikaliskt stycke

För att skapa ännu mera struktur och få ett flöde med balans i musiken så grupperar musikerna ihop åttor till något som kallas för fraser. Man kan tänka att om en åtta är en mening i liknelsen med det skriva ordet, så är en fras ett stycke text, alltså flera sammanhängande korta meningar med en känsla av en inledning och ett avslut. En slags längre musikalisk tanke som man får en känsla av är en egen del i musiken. För att lättare hålla koll på vilken åtta man är på när man räknar kan man byta ut det första taktslaget mot vilken åtta man är på i frasen, alltså räkna: ETT 2 3 4 5 6 7 8 TVÅ 2 3 4 5 6 7 8 TRE 2 3 4 5 6 7 8 FYRA 2 3 4 5 6 7 8 och så vidare.

En fras kan vara allt från 1 åtta och uppåt men vanligt förekommande är att en fras är 4 åttor. Precis som den musikaliska meningen (8 taktslag) har en inledande tungt betonad takt och en avslutande lättare betonad takt så har även en fras oftast en tung inledande takt med en tydlig markering på ettan och en väldigt lätt avslutande takt. I början på en fras hörs oftast en tydlig stark etta (mer om det längre ner under rubriken Den stora ettan) medan avslutningen på en fras oftast kan höras tydligt genom att det exempelvis blir ett break (vissa eller alla instrument är tysta) eller ett crescendo (stigande/ökande känsla och ljud). Alla fraser har alltså oftast en hörbar början och ett hörbart slut som är tydligare än varje enskild musikalisk åttas början och slut.

Detta är speciellt användbart i en okoreograferad dans som bugg om båda i paret känner till fraseringar och hör vart i musiken man är i stunden. Det är som att båda läser ur samma bok samtidigt och vet att snart kommer slutet på detta stycke och ett nytt börjar. Man kan alltså till en början öva genom att räkna sig genom låtar och sedan med tiden få en känsla för musikaliska tankar för att på så sätt kunna förutspå viktiga händelser i musiken som exempelvis det viktiga taktslaget 1. Det kan även öka känslan av individuell frihet om båda i paret har en aning om vad musiken är på väg att tala om och kan ”planera” sin dans, förutsatt att man hör samma saker. Om man till exempel gör ett anhåll (konstant drag eller tryck) under ett break i musiken så har båda i paret en känsla för att anhållet förmodligen kommer avslutas på det i musiken betonade taktslag 1 eller som i exemplet nedan ett par som gör en snoa (båda i paret roterar tillsammans medurs) och hur länge den förmodligen kommer pågå. (Förklarande text under klippet).

0:41 sek in i klippet: Paret i svart (nr 488) i mitten inleder en snoa (båda i paret roterar tätt tillsammans medurs) på den sista åttan i frasen och avslutar figuren för att markera den stora ettan.

Den stora ettan

Det första taktslaget i den första takten i en ny fras är oftast väldigt tungt betonat och tydligt markerat och kallas bland annat för den stora ettan. Den stora ettan är därför oftast enklast att lyssna efter om man råkar tappa bort sig i en fras eller kommer in mitt i en låt och inte vet vart man ska börja räkna. Det är lätt hänt att man börjar räkna på vad man tror är taktslag 1 men i själva verket är taktslag 5. Därför är den stora ettan också perfekt att använda som verifiering när man räknar åttor i fraser så att man vet att man är på ”rätt” taktslag. Den stora ettan är oftast det tydligast återkommande mönstret i en låt och en viktig händelse för att hålla koll på vart i musiken man är.

Flera par markerar den stora ettan (början på en ny fras) vid 2.39 sek in i klippet. Ser och hör du nästa stora etta?

Övning: Räkna åttor och hitta stora ettan

Sätt på en dansbandslåt, lyssna och räkna högt:

Ett 2 3 4 5 6 7 8
Två 2 3 4 5 6 7 8
Tre 2 3 4 5 6 7 8
Fyra 2 3 4 5 6 7 8

Är du osäker så lyssna på exemplet nedan på en fras med fyra åttor som hjälp för vanligt förekommande trumljud och hur en stor etta oftast låter.

Repeterande mönster – Melodi och sång

Ett exempel på hur en låt kan vara uppbyggd med fraser är att den börjar med ett (ibland kort) intro som presenterar melodin och instrumenten i låten följt av vers där texten ofta börjar följt av en brygga som bygger upp till en refräng som är låtens huvudämne (det man oftast tar med sig som lyssnare från låten) dessa upprepas ofta och blandas med lite överraskningar som solo (ofta ett instrument som tar över låten en stund istället för sången) eller ett stick som bryter mönstret helt en kort stund. Sedan knyts säcken ihop med ett outro som ofta påminner om eller är en variation på introt eller refrängen.

Om man gör en formanalys, alltså tittar på strukturen på musiken, så kan man se att det ofta finns olika teman. Dessa teman namnges med bokstavsnamn A, B, C och så vidare, där fraser med liknande melodi och känsla får samma bokstav. Ett exempel på en typisk struktur är A A B A. Det vill säga att fras 1, 2 och 4 har liknande melodi (tema A) medan fras 3 är ett så kallat stick som skiljer sig i innehåll och då blir tema B. Det finns många olika varianter och ibland kan det vara svårt att höra likheter eller skillnader, men om man kan identifiera strukturen på sången så kan man också lättare förutspå vad som förmodligen kommer att hända i musiken då musiken ofta har repeterande mönster.

Ett tydligt och vanligt förekommande repeterande mönster i fraserna är avstavningar, utdragna ord och ord-följder i sången. Sångaren sjunger ut orden lite olika i förhållande till pulsen och musiken för att skapa en rytmik och känsla. Ibland kan exempelvis sångaren sjunga ut orden. på. varje. taktslag. (kan kännas lite ”stelt” eller ”rakt”) och ibland lite före, lite efter eller mitt mellan pulsen. Ofta förekommer också tydliga avstavningar av ord där sångaren sjunger halva ordet och sedan andra halvan en kort stund efter.

I videon markeras ungefärlig timing/placering utav texten i förhållande till pulsen.

Som i exemplet ovan kan vi i slutet av videoklippet bland annat se att introt delar samma mönster som fras 4 och fras 8. På så sätt kan man känna igen markeringar i musiken och nästan planera sin dans för hur man vill tolka det. Vissa låtar har ett enklare och mer tydligt repeterande mönster (Som låten ovan) medan andra har otydligare och ibland väldigt svaga mönster.

En introduktion till musikanpassning

Musikanpassning är individuellt och kan ofta vara ganska diffust och svårt att sätta ord på. På ett sätt kan man säga att vi alla musikanpassar, på vårt eget sätt. Vi människor hör helt enkelt olika saker beroende på vår kunskapsnivå inom musik och tolkar därefter. En stor del handlar dock om en känsla av att musiken och dansen på något sätt hänger ihop genom ett dansant beteende som speglar musiken. Att det man ser och det man hör stämmer överens. Den erfarne dansaren kanske till och med väljer att ackompanjera musiken, alltså lägga till dansanta rörelser som kanske inte hörs eller ens finns i musiken som spelas, men som ändå passar in så att dansen blir som ett extra ”visuellt instrument”, ett tillägg i musiken. Det finns alltså egentligen inte så mycket som är rätt eller fel så länge musikanpassningen utförs på ett dansant sätt som är anpassat till musiken som spelas för tillfället.

Ett enkelt sätt att börja musikanpassa på kan vara att spegla och tolka dom tydliga markeringar och händelser som vi, genom kunskapen och musikanalysen i denna kurs, lärt oss hitta och höra. Det behöver inte vara mer avancerat än att man får upp en hand i luften eller gör en kick (spark) med foten på dom stora ettorna till exempel. Eftersom sången oftast är en väldigt tydligt framträdande komponent i musiken som alla enkelt kan höra, så kan exempelvis avstavningar vara lämpliga att försöka plocka upp och tolka. För att visualisera hur en avstavning eller markering kan se ut när man dansar bugg tillsammans så kommer här nedan några exempel från duktiga dansare: (Förklarande text under varje klipp).

Paret närmast i bild (nr 331) markerar tydligt avstavning på sången i början av klippet vid 0:07 sekunder
Par 187 (mörkblå+ljusgrå) markerar tydligt bland annat vid 0:55 utdraget ord och 1:10 avstavning
Par 197 markerar avstavningar och fraseringar (följare markerar bor-det vid 0:05 / paret markerar avslutning fras till stor etta vid 0:12 osv)

Övning: Lyssna efter mönster och musikanpassa efter förmåga

Sätt på en skön dansbandsdänga i lagom tempo (runt 120 BPM). Lyssna efter återkommande markeringar som stora 1:or, crescendon, breaks, avstavningar på ord, förlängda ord eller ord-följder. Räkna åttor och se om du hittar något repeterande mönster. Vissa låtar måste man lyssna på väldigt många gånger för att höra alla eventuella mönster men oftast kan man, med övning, efter en stunds lyssnande göra en välgrundad chansning och träffa rätt (”förutspå musiken”) även om du aldrig hört låten innan. Var kreativ och välj fritt hur du vill tolka musiken med små eller stora rörelser i alla kroppsdelar. Det är en fördel om du ett konstant dansant beteende. Det finns inga rätt eller fel men tänk på att när du dansar med en förare eller följare är det självklart viktigt att det du gör inte påverkar din partner negativt (som att stjäla partnerns balans, göra otydliga förningar, inte följa på förningar etc.). Sträva efter att anpassa dig till musiken men också till din partner!

Låt: Jannez – Du ger och du tar

Timing

Hur man dansar och rör sig i förhållande till grundpulsen kan spela stor roll för känslan och upplevelsen av harmoni mellan musik, dans och partner. Om man delar upp tiden mellan varje taktslag så kan man lättare få en känsla för om man i sitt dansbeteende är tidig till taktslaget (kan upplevas stressigt), precis på eller lite sen efter taktslaget (kan upplevas skönare och lugnare). Snabba låtar kan vara svåra att dela upp i för många delar eftersom pulserna ligger så tätt. En långsam låt kan vara mer lämplig att dela upp i flera delar eftersom det oftast är lättare att hantera och uppfatta tiden mellan pulserna i flera små steg

Genom att dela upp tiden mellan pulsen kan man också lättare få en känsla för timing i figurer eller stegvariationer som hesiteringar och kick-ball-change.

Synkopering

Synkopering är enkelt förklarat betonade tillfällen i musiken som man inte förväntar sig ska vara betonade. Baktakt är ett tydligt exempel i musiken på en variant av synkopering. Synkopering används alltså ofta för att skapa rytmisk variation i musiken. En variant av hur en synkopering i ett danssteg kan se ut är trippelsteg, i detta exempel betonat på ”å” mellan pulsslagen med ett steg. Detta kallas för en rak synkopering.

Swing, shuffle och rakt

En vanligare variant på trippel-steg är den karaktäristiskt dansvänliga swing rytmiken. När betoningen i musiken ligger lite förskjutet så säger man att musiken spelas i swing eller shuffle. Om förskjutningarna sker kontinuerligt och regelbundet så är det shuffle medans om förskjutningarna förekommer mer sporadiskt och inte hela tiden så är det swing. Om man delar upp tiden i trioler så ser man tydligt skillnaden mellan rakt och swing/shuffle. Dansvänlig musik som dansband spelas ofta med en shuffle/swing känsla då rakt kan låta lite stelt. Det är bra att vara medveten om skillnaden så att man kan välja hur man vill utföra rytmiken i sin dans och anpassa till musiken.

Övning: Timing & Internalisera pulsen

För att öva upp känslan för tempot på pulsen i en låt och lära sig kalibrera eller internalisera pulsen för bättre timing kan man klappa, gå eller bounca på varje puls man hör i musiken och sedan vrida ner volymen till 0 (mute) under X antal pulsslag som man då får ”fylla i” själv och sedan höja volymen till 100% igen och försöka träffa pulsslagen. Detta kan liknas vid ett break i musiken som man får fylla i och försöka träffa ettan och ”komma in i pulsen” igen. Pröva öva med någon av videorna nedan. Försök att inte tjuvkika med ögonen på pulsen i videon utan lyssna bara!

Man kan också använda sig av en metronom och sätta den till att klicka på varje taktslag och klappa med händerna/gå ett steg/bounca på varje klick. Nästa steg är att sätta den till att klicka på vartannat taktslag och på varje klick ”fylla i” med klapp/steg/bounce (lite svårare). Steg 3 är att sätta den till att klicka på vart tredje taktslag. Nu måste du alltså själv fylla i två taktslag med jämnt mellanrum. Steg 4 är som du kanske gissat att metronomen klickar på vart fjärde taktslag och du måste alltså ”fylla i” 3 ljudlösa taktslag. Ju fler taktslag man tar bort desto svårare blir det.

En bra gratis online metronom är: https://www.musicca.com/metronome
Välj ett tempo och dela det med 2 (vartannat taktslag), 3 (vart tredje taktslag) eller 4 (vart fjärde taktslag) och ställ in metronomen på det värdet.
Exempel: Vartannat taktslag: Tempo 120BPM delat på 2 = ställ in metronomen på 60 BPM. Metronomen klickar nu på vartannat taktslag. Vart fjärde taktslag: Tempo 120BPM delat på 4 = ställ in metronomen på 30 bpm. Metronomen klickar nu på vart fjärde taktslag.

Tips: Talorganen är en av kroppens bästa muskler på rytm och timing eftersom det krävs väldig precision när vi talar för att få fram rätt ljud. Utnyttja det och räkna taktslagen högt. Dela in i duoler, trioler eller kvartoler beroende på tempot för att fylla tiden mellan taktslagen och få en bättre känsla för hur länge eller kort tid det är kvar innan nästa taktslag kommer. Tänk också på att uppfattningen av musikens puls bland annat sker i hjärnans motoriska centrum. Det betyder att om du tappar balansen och faller in i ett steg så kan det påverka din uppfattning om pulsen. En bra balans underlättar alltså så att du kan vara mer precis i timingen när du väljer att förflytta vikten från ett steg till ett annat.

Slutord

Nu har du genomgått den digitala kursen musikteori i dans ur en dansares perspektiv. Bra jobbat! Hoppas du får nytta av denna och ser nya möjligheter att utveckla din dans. Kom ihåg att alla är olika och gör på sitt sätt utefter sin förmåga. Vi kan inte nog poängtera hur viktigt det är att göra övningarna i kursen, det är först då du får resultat. Om du inte tränar är det som att gå till gymmet och bara titta på träningsredskapen. Våga utmana dig själv och öva på alla olika delar så ofta du kan. Tack för att du har gått den här kursen och Lycka till med fortsatt övande!

Frågor och Feedback

Har du några frågor eller funderingar kring kursens innehåll vänligen använd formuläret nedan för att skicka in dina frågor till oss eller kontakta oss via messenger på Roligaredans.se’s facebooksida så svarar vi så snabbt vi kan. Om du vill får du även gärna lämna feedback på vad du tyckte om kursen. Vi strävar alltid efter att bli bättre och med din hjälp blir det möjligt. Dina meddelanden behandlas självklart konfidentiellt.

    Allt material är skyddat av upphovsrätt.

    Dina inloggningsuppgifter är personliga och kan inte överlåtas eller delas med andra.

    Vid missbruk kan ditt konto komma att stängas av och i allvarliga fall polisanmälan upprättas.